farbrorfrans

Såklart försov jag mig och missade enda lektionen idag.
Så jag har mest suttit här i min lilla skrubb framför datorn.
Och apropå det så måste jag ta tag i problemet med min
lilla fina laptop, den har nämligen kolat av. Totally dead.
Så jag slipper sitta i det här lilla skrymslet utan fönster
och med ett skrivbord belamrat med tjugo colaburkar
och tusen pappershögar. Måste säga att jag hellre
sitter med min laptop på glasverandan. Så jag kan
se det blåa, gula och orangea där ute.





Och läsa. Läsa tycker jag om. Har för tillfället
ett Jonas Gardell-maraton. Har än så länge bara
läst klart En komikers uppväxt och förundrats
över vilken enastående författare, poet och drömmare
Jonas är. Han är ju faktiskt helt fantastisk på
att skriva. Flera tusen gånger hinner det bränna
bakom ögonen och ännu fler gånger få mig
att lägga boken på magen och rida på,
Gud vet hur jag ska beskriva det, berusningskänslan
av det jag precis läst.
Sen att jag läste ut den på två röda säger väl allt.




Nu ska jag ta tag i engalskaläxan. Bröllopstal var det visst. Spännande.

Nu ska vi se, mina vänner.
Ett inlägg dedikerat åt kläder.

Det här är nytt i min garderob:



En liten klänning som känns lite 40-tal med fransar och rak figur.
Den är ceriserosa och passar för dansfria tillfällen. Fransarna studsar
nämligen åt alla möjliga olika håll och fastnar i varandra och i klänningen.



Linnet är nytt och kommer att medverka i fler bilder. Det är från H&M
och är benvitt. Och det är som att någon har stått och kastat färg
från en liten liten pensel över hela linnet. Ni ska få se närmare sen.

Kjolen såg inte mycket ut för världen där den hängde.
Men den var himla tjusig på. För den har en skärning som ger
breda höfter. På ett smakligt sätt förstås.



Den här kjolen ska jag springa runt i sena sommarnätter.
När benen är bruna och myggbitna, när näsan är fräkning
och håret solblekt.

Och här något ännu somrigare:



Jag vill genast ha tillbaka sommaren förstår ni. För vet ni, jag blir så sugen
på att ligga i högt gräs på en filt och läsa romaner, dricka smultronsaft
och locka fram fräknarna. Och helst med någon som kan kittla mig med
grässtrån över pannan.
(The kliché with big K. Gotta love it though)



Och ännu mer sommarkläder, ännu mer sommarkänslor som bubblar upp i kroppen.
Och ute blåser och regnar det. Och temperaturen orkar knappt hålla sig över 5 grader.
Hujedamig..



Här är förresten linnet. Förstår ni nu vad jag menar? Små färgfläckar. Det är mysigt.


Vad långt det blev. Hoppas det gynnar mig att vara såhär ambitiös.

Jag förtjänar nästan ett nackskott.
Har inte uppdaterat bloggen sen i onsdags.
Och vad har vi sagt om det där?
Om jag ska få det här att gå runt måste
jag bli lite mer aktiv.

Men ni vet väl hur det kan vara.
Jag har pojkvän. Jag har skola.
Jag är för det mesta oinspirerad.
I synnerhet när det händer saker
runt omkring mig hela tiden.

Nu har pojkvännen åkt hem.
Och det är orsaken till att det finns
tid över åt bloggen.
Shit man fuck. Jag suger.




Kaffe och eftermiddagssol i våran nybyggda glasveranda



Tjusig kaffekopp med små blommor, fiskben och en svart-vit katt



En glad Hanna som haft en bra helg i goda vänners sällskap.
Lovar att börja använda kameran mer så ni får följa med på
mina sällan utförda äventyr..

Tycker att ni ska få kika på lite nya kläder jag fått och köpt.
Mestandels sommarkläder och kläder av lite festligare sort.
Bara för att något intressant ska hända på den här fronten.

Kölden sätter in och löven blir gula. När man sitter ensam och funderar vad
det ska bli av allting vill man gärna komma bort. Se nya saker, andas in
en annan luft, lyssna till ett annat språk, röka bort ännu fler timmar,
vandra på nya gator, äta nya maträtter och sova i andra sängar.
Jag är en rastlös människa som inte klarar av att kliva runt på samma fläck.
Vi har flyttat mycket, mellan olika länder och olika städer.
Vi har inte stannat på samma ställe länge nog för att börja tröttna på allt runtomkring.
Nu har jag bott i samma stad i 6 år. Och det börjar kännas.
Dags att pröva vingarna och fly det trygga nästet.





Imorgon är det en månad kvar tills jag och en vän reser till det stora landet i väst.
Jag ska äntligen få andas in en annan kontinets luft, vandra på oupptäckt mark
och känna på ett annat liv på ett ställe långt ifrån det liv jag lever just nu.
En månad kommer att räcka, för sedan blir jag nog rastlös igen, vill hem igen.
För att sedan vilja resa bort igen en kort tid efter. Jag är en modern nomad.
Men en vacker dag ska jag stanna på samma ställe till livets sista andetag.
Ett ställe där det enda man hör är vindens sus, havets vågor, måsarnas skratt
och sin älskades andetag i nacken. För ensam vill jag inte vara.
Eller på ett ställe nära ett mörkt tjärn där storlommens klagosång bryter tystnaden.
Sedan skall jag färdas till en ny planet i en ny galax, med ny oupptäckt mark.

Hoppsan, ett till inlägg med bilder på vad jag har på mig om dagarna.
Lustigt att jag väljer att visa det med tanke på hur fullständigt ointressant
klädstil jag har. Jag trivs förstås jättebra i det jag har på mig.
Men det är inget excentriskt eller spännande,
och absolut inte efter det tidsenliga modet.

Iallafall så måste jag säga att jag tycker om tishan himla mycket.
Min pojkväns gamla, förstås, för det är alltid männen som sitter
inne med de snyggaste överdelarna. Sådan är jag.

Idag var det skolfotografering.
Har aldrig riktigt gillat sådana.
Det förgör mitt självförtroende,
i varje fall för några timmar.
Jag är alltid lite rundare, lite rödare,
lite fulare än vad jag tror att jag är.
Sen inser jag att precis alla
tycker exakt likadant om sig själva.
Då känns det förstås bättre.

Konstigt fenomen det där egentligen.
Vad gör det om hundra år ifall jag
inte blir nöjd.
Dumt att hänga upp sig på utseendet.
För vet ni, i slutändan är det inte det
som räknas.

Idag är det en grå måndag. En kall och blåsig sådan.
Melankoliska melodislingor, sånger om hur
mycket en människa kan sakna en annan,
akustiska instrument och säregna röster
borde få en egen spellista just idag.
Och det har jag passande nog knåpat ihop en
med bara några låtar:
Måndagsmusik

Jag får kompensera med en gladare spellista någon dag

Smaken av en ljummen öl.
Smaken av en pojkes kyss.
Smaken av de ljuva livet under
en stjärnklar världsmetropol.
Smaken av asfalt när vi likt
akrobater gör kullerbyttor
nerför kullerstensgatorna.
Smaken av tusen små salta
svettdroppar när vi dansar
oss genom natten på klubbar
långt under markytan, långt under
missledande neonskyltar och
champangedränkta takterasser.
Smaken av kolsyrade skratt och
fuktiga ögonlock.
Smaken av cigarettrök som vi struntar i
kommer att smaka som en askkopp i gryningen.
Smaken av ett kontrollerat kaos,
helt omedvetna om morgondagens
verkliga kaos och dundrande huvudvärk.

Så vill jag att mina fredagar ska kännas.
Men just nu sitter jag i en tom lägenhet.
Och känner att det nog är dags för en cigarett.

Ha en fortsatt trevlig kväll mina vänner.

Det är beklämmande det här med plugg när det är fint väder.
Jag försöker ta små pauser att gå ut och sätta mig på trappan.
Kanske ta en kopp kaffe eller ett glas cola.

Och jag märker hur vindstilla och tyst det är. Väldigt höstlikt.
Sommarens avlägsna ljud av gräsklippare och begeistrade barnrop
har tystnat. Luften känns sval och lättare att andas in.
Himlen är höstblå och solen når knappt över trädtopparna längre.

Sensommaren är precis som försommaren ett kapitel för sig.
Förhoppningar inför sommaren finns inte kvar längre.
Men jag kan inte låta bli att tycka att livet är bra underbart
när jag sitter på vår stentrappa och känner hösten i luften.
För framtiden ligger utbredd som en lång landsväg framför mig.
Vare sig det är påväg att bli en varm eller kall årstid.
Och inget plugg i världen kan stoppa mig från att vara lycklig.

Sunny afternoon beskriver således mitt humör, både textmässigt och musikmässigt,
och därmed presenterar jag The Kinks klassiker:





Sen har jag ett annat himla bra musiktips. Den här låten är så utomjordiskt bra:
Vill du lyssna genom Spotify istället (bättre version): Another Girl Another Planet - The Only Ones

Ungefär såhär tycker jag om att se ut om dagarna.
För att det är himla skönt. Och lite skitigt och slarvigt.



Bara att ta en pojkväns linne och ett par gamla tighta jeans att klippa hål i så är utstyrseln given.
Klockorna från Cheapo är för övrigt de schysstaste klockorna jag vet.
Och har du en hygglig pojkvän som min köper han nog en åt dig.

Nu ska jag gå ner och steka lite laxpanetter!

Väldigt tråkigt att jag inte uppdaterat så mycket.
Men jag har rätt mycket i skolan och pluggar mest hela tiden.
Sen glömmer jag kameran hela tiden när jag väl gör saker.
I fredags var vi till exempel i Vadstena och hälsade på nunnor
och tittade på ett gammalt hospitalmuseum.
Vadstena är en väldigt fin liten stad vid Vättern och jag ångrar att jag
inte tog med mig kameran.

Jag vill ju så gärna ha saker att skriva och berätta om.
Något intressant och roligt.
Inte att jag gick upp klockan nio för att plugga, sedan åka
till skolan 45 minuter, sedan hem och plugga igen.
Alldeles för ledsamt.

Filmtips, musiktips, mattips.. jag är alldeles tom.
Men nu kom jag på.
Kom att tänka på min gode vän i Karlskoga som är basist i ett band.
Utmärkt musiktips får jag lov att säga att jag kommer med.
Dom finns visserligen bara att lyssna till på myspace,
men gör det, för det låter faktiskt grymt:

http://www.myspace.com/abbeyorchestra






Bilderna är tagna av Simon

Det har börjat lukta höst i luften. Solen lyser inte lika starkt längre.
Vindarna isar och snart går kylan in i benmärgen.
Som en total solförmörkelse mörklägger hösten allt runtomkring sig.
Hjärtat känns tommare. Hjärnan känns tyngre. Kroppen känns kallare.

Det här var min bästa sommar någonsin.
Jag har träffat så mycket härliga människor. Druckit mycket öl. Pussats mycket.
Gått på festivaler och lyssnat på oslagbar musik live. Och det är såklart bara förnamnet.

Känns vemodigt att lämna den bakom sig. Jag får ju aldrig tillbaka den igen.


















Mer sommar än såhär går det inte att låta. Åh så somrigt:
Visa vid vindens ängar - Mats Paulson


Hejdå sommar, tack för allt!

Ångesten. Eksemen. Huvudvärken - skolan har börjat.
Pluggandet har satt igång ordentligt.
Och jag bara väntar på att det ska gå över.
9 månader kvar.
Det är bara att bita ihop och hålla ut. Sen är jag fri från allt det här.

Usch. Låt det gå fort.

Vet inte riktigt vad som hände med mitt hår igår.
Köpte en hårfärg som skulle ge orange/röd/bärnsten-färgat hår.
Men mitt hår är dessvärre så slitet på vissa ställen att det blev lite rosa/grått istället.
Vet inte vad jag tycker om den saken faktiskt. Ser det förskräckligt ut?







Jag vill liksom ha färgen som är i botten. Den är väldigt tjusig.

Jag brukar inte tycka om tävlingar där man måste länka i sin blogg.
Det känns så oäkta och makthungrigt från tävlingens ursprungsblogg.
Men det här är tvärtemot en genuin och rolig liten tävling med ett udda pris.

Man var dessutom inte tvungen att länka tävlingen i sin blogg.
Men jag gör det ändå. För man får sitt namn två gånger i hatten då.
Och så vill jag såklart stödja den här personen som suttit och gjort 55 rosetter.
Det är väldigt beundransvärt och kreativt.

Bara ett litet tips. Och här är länken till tävlingen.

Har ett ourtröttligt sug efter den här sortens fiskartröja.
Vill ha med bruna ben och fräknar under sommarens allra myggigaste kvällar.

Så förbannat svåra att hitta bara. Ack ack.. Hjälp mig någon.
Eller sticka en åt mig.


Typ en sådan här som fina Hanna har

Det är väl värt ett besök på myrorna när andan faller på. Man kommer oftast ut med något oväntat.
Till exempel detta:



En äkta (faktiskt) lusekofta från norge. För bara 200 riksdaler.
Den killar och sticks.
Men den är så mysig.
För den passar så bra för fjällsemestrar och varm choklad.
Och det bästa av allt är nog att jag slipper frysa när det
blir smällkallt både inomhus och utomhus.



Och leopardskor. Himla otippat. Men om det bara kostar 75:- att få lite finare fötter
så slår jag såklart till. Snyggt till svarta leggins. Inte till mycket mer.
Får börja använda det mer. För dom här ska minsann inte få stå oanvända.




Fred ut!

Såhär kan det se ut en torsdagsmorgon när idrottsläraren fått för sig att vi ska fiska:
(alla bilder tagna från Alexandra utan lov)



Morgontrötta och vrålhungriga glasögonormar (jag längst bort, bella närmast)



Sebastian var den enda som fick napp. En fin mört.



Jag prövade flugfiske. Väldigt knepigt.


Nu ska jag knyta mig! Godnatt

Oh noes. En lucka i bloggen. Igår var således en väldigt tråkig och oinspirerande dag. Suck.
Ungefär som idag. Skola till 11.15 (what the fudge?). Engelska C och Idrott B. Ordbajs och fiske.
Skolan gör mig lat. Ni ska se mitt schema. Ack ack.

Har inget alls att dela med mig. Ska kolla I'm not there (väldigt bra) tills Emil kommer.
Jobbigt bara att jag druckit mer än rekommenderat dagligt intag av cola zero så jag kissar var femte minut.
Anyway..

Något intressant innan jag drar mig bara. Ett par håriga örsnibbar och mina favoritsaker att ha i dom.
Dreadful and delightful:





See you later elevator

Fast gott folk. Snart åker jag och min vapendragare Rebecca till staterna.
Den 24 oktober närmare bestämt. Vi ska till Ogden, UTAH.
Inte långt från Salt lake city.
Vi som aldrig varit i USA förut är förstås superglada.



Hemma är jag igen 21 november. Så nästan en månad är jag borta.
Jag inbillar mig att bloggen blir roligare att läsa under den månaden.
Enligt flickrfotografer ser det lite ut såhär i Ogden:








1. 2. 3. 4.


Det ser sådär amerikanskt småstadigt ut. Och man ser bergen!
Jag tror det kommer bli alldeles utsökt.

Jag har sån lust att åka någonstans.
Jag gillar Paris.
Jag gillar fransmän och deras dekadans.
Jag gillar kulturen och språket.
Kan bero på att jag bott 2 år av mitt liv i landet.
Det påverkade mig. Enormt positivt.
Jag har kunnat flytande franska. Men den försvann.

Paris är en fin stad. En bra stad.
Och jag vill ta med alla som inte varit där
som jag känner och leva loppan.

För jag är lite trött på den här gråa och stillastående vardagen.
Om jag inte hittar på nåt snart blir jag en zombie.
Jag tycker inte om leda och slentrian.
Jag är för rastlös. Och jag har tråkigt.
Och den här bloggen blir tråkig om jag måste fortsätta vara rastlös.
Sålänge får ni se lite gamla parisbilder att vila ögonen på:



Paris från Sacré Coeur



Glaspyramiden - Louvren



Såhär såg det ut lite varsom. Så himlans fulvackert



Min vän Rebecca på hotellrummet. Det blev mycket Heineken och vin ur små flaskor



Dom små kullerstensgatorn är allra finast



Fruktaffärerna lyser upp den februarigråa dimman som hänger över staden



Hard rock café är faktiskt det mest fantastiska stället.
Speciellt deras nachotallrikar och frusna jordgubbsdrinkar.





Vi hängde i baren och pratade med en väldigt hygglig fransman, minsann



Dom sålde smirnoff ice i avlånga burkar. Väldigt gott att dricka ur martiniglas uppenbarligen.

Det var lite från våran Parisresa förra året. Hoppas det smakade.
Au revoir!